Ibland kan man helt oväntat hitta en diktsamling

I alla fall jag, när jag går igenom mina mail. Med lite perspektiv har dikter som en gång kändes pretentiösa blivit vackra.

Jag ville skriva ner en vers jag fick i huvudet. Jag har haft en bra kväll så jag skrev en bit sång om den, en vers. Det var då jag hittade diktsamlingen. Ifall nu elva dikter kan klassificeras som en samling. Det beror nog på vilken slags samling man syftar på.

Har varit i Hammarby Sjöstad och haft picknick. Finns en rund brygga där, en bit ut i vattnet. Dit tog jag en vän jag inte riktigt känner än. Planen är att lära känna honom. Så vi satte oss på en brygga i Hammarby Sjöstad med filtar, te och kaffebröd och pratade om det som föll oss in, och det jag hade tänkt fråga sen innan.

Att ha picknick en kväll i oktober är ganska kallt, trots filtar och te. Hade vi inte misslyckats med att ses och ha picknick hela sommaren hade vi nog satt oss på ett café istället. Jag är glad att vi inte gjorde det, utan att vi var utomhus. Ljuset speglades så fint i vattnet. Bara det var värt kylan.

Vad månen är vacker ikväll
Vi sitter kvar en stund på bryggan
Jag sjunger en sång för mig själv
Du tar kort
Och vi talar om allt som vi gjort
Var och en
Och om allt som vi vill göra sen

Förresten, apropå kaffebröd, en annan stor sak hände idag. Jag drack kaffe för första gången i mitt nästan kvartssekel långa liv. Det tycker jag var imponerande. En halv latte - frivilligt!

All ära åt Mattias Sahlin. Ska man bara dricka en kaffe i livet ska man se till att det är han som gör den. Snyggt jobbat Mattias, och starkt att hålla en kaffeprovning med en grupp människor där runt hälften överhuvudtaget inte gillar kaffe. Heja dig.

Det är mitt i natten nu. I annat fall hade jag nog inte publicerat ett så rörigt inlägg. Det har hänt mycket idag. Jag har valt att berätta om det som är bra. Det räcker.