Jul och jävligheter.

Eller, som man också skulle kunna uttrycka det, god fortsättning.

Det har varit jul. Ett lugn som kommit och passerat, lämnat oss med vetskapen om att det är ett år till nästa gång.

Jag har lovat mig själv att dra ner på takten, inte jobba sex dagar i veckan. Nu den närmaste tiden inte ens fem. Tre fyra får räcka, annars är jag rädd att jag kommer falla i bitar.

Jag har drabbats av nyårskänslan redan nu. Kanske lika bra så att jag slipper förstöra nyårsafton med mitt surande som jag brukar.

I och med julruschen har jag varit så stressad att jag inte har haft mens sen i början av november. Jag förmodar att det är därför i alla fall. Alternativen upptar en del av mina tankar för närvarande. Jag går och väntar på att lugna ner mig tillräckligt för att kroppen ska börja funka igen, vilket gör mig stressad varpå ingenting fungerar som det ska.

Ifall det inte rör sig om stress blir det en intressant utveckling i mitt, Suns och Rasks förhållande. Det har gått för fort. Känns inte helt klockrent.

Jag är osammanhängande och trött för närvarande, ser inte fram emot att jobba imorgon. Kom just på att jag behöver tvätta mina jobbkläder. Det hade jag ju tänkt göra igår eller i förrgår.

Nu ger jag upp det här. Kommer inte bli nåt vettigt inlägg av detta.

God Jul, var poängen. Jag har haft det bra, men jag är trött och vill ha mer jul. Mer vilotid vilket jag också ser till att skaffa mig de närmaste veckorna. Heja mig. Det var kanske inte mer än så.

Improvisationsteaterföreställning.

Det är ett långt ord, men denna dag högaktuellt. En sådan ska jag nämligen på ikväll.

Det ska bli väldigt intressant. Jag gillar kulturella evenemang och tycker att det är något man (läs jag) bör ägna sig åt oftare.

Rasks improvisationsteatergrupp har slutföreställning idag och Sun och jag skulle ha gått, men hon är sjuk så det blir bara jag. Ska åka om tjugo minuter.

Det är inte mycket mer att skriva om det såhär i förhand, insåg just att jag brukar skriva om saker som redan hänt och att det förmodligen är därför det är lättare att skriva om dem då.

Men idag har jag bara varit på jobbet och det var inte kul för mina arbetskamrater är dumma och jag får inte vara med och leka och jag är inte alls nio år gammal. Men det är lite samma problematik nu som då, och det får mig tyvärr att börja undra vad tusan det är hos mig som lockar fram den sidan hos andra människor. Men det är inget jag vill skriva om. Det är roligare att skriva om roliga saker.

Jag kommer nog inte bli så långvarig på det jobbet (utan att nämna vilket) som jag hoppats. Jag kommer för tusan inte att bli så långvarig på nåt av dem. Men jag ser nya horisonter och hoppas hitta nya äventyr där.

Ty se, jag ska skapa nya himlar och en ny jord
och man skall ej mer minnas det förgångna
eller tänka därpå.

En intensiv helg.

Det är söndag kväll. Helgen som gått har varit ovanligt lång och förhållandevis surrealistisk.

I fredags jobbade jag först på Grand och sedan på Nobelfesten. Hade tillfälle att dansa runt en stund i långklänning också. Först vid sista dansen nån gång började vi riva skiten. Det var jättekul och arbetsledningen var god men lite utspridd vilket ledde till att vissa andra som jobbade där inte alltid jobbade, utan stod och samtalade med varandra när de klarat av en uppgift istället för att genast hitta en ny att sysselsätta sig med. Till deras försvar hade de förmodligen jobbat hela dagen innan de med, utan att som jag få tillfälle att sova en stund emellan.

Sedan for jag till Rask. Kom dit vid fyratiden på lördagsmorgonen. Trodde att jag skulle sova där hela förmiddagen, men jag hade lyckats förtränga att jag inte sover så bra, eller i alla fall särskilt mycket, när jag är där. Det dyker oftast upp annat att ägna sig åt. Så även denna helg. Sun, bara för att nämna något. Sun, som egentligen heter något annat, är rätt fantastisk. Snart åker hon till Frankrike i ett halvår. Mindre fantastiskt. Men Rask pratar om att han och jag ska åka dit och hälsa på. Vi får väl se hur det blir med den biten, men tanken är god.

Dock berättade Sun något beklämmande om Rask, som jag inte tänker ta upp ingående här. Det handlar till viss del om mina fördomar. Det ska få vara upp till honom att ta ansvar för sina handlingar, men frågan är vad de val han gör säger om honom i ett bredare perspektiv.

Jag hade marsmallow-vita drömmar ett tag,
men kom tillbaka till verkligheten.
Påmind om att alla inte riktigt är som jag,
dansar jag vidare så länge de finns kvar.

Dessutom har det uppenbarligen skett ett terroristdåd i Stockholm i lördags eftermiddag. Ovetandes om det spelade vi "War on Terror", ett spel om att erövra olja, under vår spelkväll. Lite opassande. Som så mycket annat...

I marknadens efterdyningar...

...märker jag än en gång att huruvida man lyckats med något mest är en inställningsfråga.

Jag gick i runda slängar ca 8000 back på marknaden. Vissa saker har jag kvar, andra kommer jag få slänga - närmare bestämt blommor som frusit sönder alldeles, men jag fick en hel del sålt. Saker som silkespapper och papperskassar har jag kvar av till nästa gång och bord och tält är ju investeringar.

För ja, jag vill göra det igen, trots den ekonomiska förlusten. Det kostade ju faktiskt inte mer än en veckas all-inclusive på Kanarieöarna, och det var mer äventyrligt och räckte längre än så. Jag tar med mig massor av kunskap och värdefulla insikter och erfarenheter.

Så det var verkligen värt det.